onsdag 7 mars 2012

The Beatles - Julia




Julias begravning var tvungen att vara perfekt.
Inget fick lämnas åt slumpen.
Jag hade till och med utformat program.
Mest för att slippa ha kontakt med någon.
Jag tänkte att allt de behövde veta stod där.
I kyrkan sjöng samma par som sjöng på vårt bröllop.
Jag hade ägnat många timmar åt att hitta den perfekta musiken.
Den perfekta balansen.
Några låtar var självklara.
Som Julia med The Beatles.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Fin låt du valde till begravningen! Många gånger säger musiken det så mycket bättre när inte orden alls räcker till...

Kram,
L

Paulina sa...

Har läst alla inläggen här nu ikväll. Jag känner mig tom. Jag. Fast det inte handlar om mig alls. Min reaktion är ju alldeles obetydlig.

Hoppas du tog min kommentar till inlägget i den andra bloggen för vad det var. En alldeles för ny och ytlig bekantskaps försök att peppa och att hjälpa till att bära bördan. En börda jag inte kunde ana var så stor. Så skrämmande. Och jag menade inte på något sätt att jämföra mig med dig.
Bara tydliggöra att jag varit med om mer än lite vardagsblues, för att på något sätt försöka ge lite tyngd till det jag skrev. kanske dumt. kanske ändå bra.

Jag brukar i min ensamhet försöka tänka att jag kan flytta berg.-I´m a mountainmover. Det har du bevisat att du också kan.

Skickar lite extra kärlek så här på fredagskvällen. Fina Sahra, med de vackra, vackra orden. Håll fast vi dem. Orden.
Och när kraften kommer tillbaka kommer jag heja på lite extra när du börjar flytta på dina berg igen!

Massor av kramar!

Carola sa...

usch här sitter jag och gråter.
ta hand om dig!!

KRAM